Frågan är ju om du verkligen bryr dig så mycket om våran vänskap som jag gör/gjorde..
Jag är trött på att vara den personen som hela tiden ska be om förlåtelse när det inte ens är jag som orsakat att de inte var som de var nyss..
De enda jag begär e sanning, att du pratar med mig istället för att komma och berätta saker och ting som redan är bestämt och allting kommer som ett slag i ansiktet på mig..
Jag bryr mig egentligen inte så mycket om ditt beslut, även om du vet att jag tycker de inte var de bästa beslutet du gjort.. för jag vet att du är värd bättre.. jag är bara ledsen för att de känns som om du inte kan berätta vad som händer i ditt liv för mig.. Vad är då vänskap för dig? Om du inte berättar dina tankar, dina känslor och dina kommande val för din bästa vän?
Min syn på vänskap är nog inte desamma som din..

Varför skriver jag ens de här? Varför ska jag bry mig om inte du gör de?
Antar att jag alltid vart och alltid kommer vara den personen som bryr sig om sina vänner.. kanske lite för mycket.

Jag berättar verkligen allt för dig, frågan e bara hur mycket du berättar för mig..